Padgett messages på svenska

Padgett Messages på svenska – True Gospel Revealed Anew by Jesus (Del 1)

Här kommer du att kunna läsa alla budskap som James Padgett tog emot med så kallad automatskrift under sin tid som medium/kanal åt många olika andemänniskor, åtminstone i den takt jag översätter dem. Det är ett roligt arbete när materialet är så givande och intressant – och innehåller så mycket potentiell, mänsklig utveckling! (Observera att jag inte är den mest lysande översättaren, men viljan finns där och med tid och träning blir det bättre!)

Här är en länk till en fråga som Jesus svarar på som rör hur exakta Padgetts förmedlingar av budskapen är (på engelska: https://youtu.be/ZmigKz-xPBQ?t=6407)

Vill du hänga med stycke för stycke i vad som har översatts, kan du se originaltexten på engelska om du klickar här: True Gospel Revealed Anew by Jesus (andra samlingar kommer att läggas upp vartefter).

Kort presentation av James Padgett

James Edward Padgett föddes den 25:e augusti 1852 i Washington D.C. och tog examen från Polytechnic Academy Institute vid Newmarket, Virginia, USA. År 1880 blev han legitimerad advokat i Washington, D.C., varpå han praktiserade juridik i 43 år fram till sin död den 17:e mars 1923. Under studentåren blev han god vän med professor Joseph Salyards, lärare på akademin, som efter sin död skrev många intressanta meddelanden till honom. Hans hustru Helen dog under februari 1914, och var den första som skrev till honom från andevärlden. Padgett nyttjade aldrig sin mediala gåva för att tjäna pengar. Han ägnade sig enbart åt att ta emot de stora budskapen som undertecknades av Jesus och många av hans lärjungar.


10 augusti 1915
Johannes Döparen bär förebud om Mästaren nu liksom då han befann sig på Jorden. Bekräftar Jesus skrivelser genom Padgett.

Jag är här, Johannes Döparen.

Jag har kommit för att säga dig att jag nu bär förebud om Mästaren, liksom jag gjorde när var på Jorden, och att han är den verklige Jesus som skriver till dig i all kommunikation som du får som undertecknats av honom eller med hans namn. Jag gör detta för att du ska tro och inte tvivla på meddelandena du får. Han har enbart skrivit till dig (*ett personligt meddelande den 7 augusti 1915, reds. anm.) och du måste lita på vad han säger, för det han har sagt till dig kommer med visshet att inträffa.

Jag är samma Johannes som var i Palestina och meddelade hans ankomst, och så som jag berättade för dem vad som skulle äga rum, så berättar jag för dig vad som kommer att äga rum, och du kommer inte bara ta emot de sanningens budskap som han kommer att skriva till dig, utan de kommer också distribueras till hela mänskligheten varhelst det finns skrivna språk i världen och varhelst de talas eller skrivs.

Så framför dig har du ett underbart och viktigt uppdrag, och det är något som kommer göra mer för att skapa verkliga bröder som älskar Fadern än något annat som har hänt sedan Mästaren var på Jorden och lärde ut och predikade sin Fars sanningar och gjorde de fysiska människorna gott.

Ibland har jag undrat varför du skulle väljas, då jag ser att du inte är en man som har levt ett andligt liv vad gäller dina handlingar och gärningar, och därigenom har inte din själsliga utveckling varit alls så god som hos många andra människor som nu lever och har levt; men då han har gjort valet, så måste vi förstå att han vet vad som är bäst, och att det här valet måste vara det rätta. Som en följd av det, så försöker alla vi som är hans följare i den Himmelska världen att föra vidare saken och hjälpa dig; och jag måste berätta för dig att du bakom dig i det här stora arbetet har mer andlig kraft än någon dödlig tidigare har haft för att stödja dig och vidhålla dig. Det här kan vara överraskande för dig, men det är sant.

Och när tiden kommer för dig att helt ägna dig åt detta goda arbete, så kommer du kunna göra saker ifråga om att visa storheten i de andliga krafterna som inte bara kommer överraska dig själv, utan det kommer få alla som kommer i kontakt med dig att förundras och därmed tro på verkan i Guds storhet och Hans underbara kärlek till människan.

Så, min broder, för det måste jag kalla dig nu, försök förvärva en tilltro till kärleken och önskan efter att Fadern ska rädda hela mänskligheten från felen i deras liv och göra dem eniga med Honom, det kommer att underlätta för dig att träda fram som representant för Mästaren och den auktoritativa läraren av dessa stora sanningar. Jag vet att det här kan låta som att det ligger bortom alla möjligheter att uppfyllas, men det kommer att ske och du kommer att bli en högst kraftfull och framgångsrik förespråkare av Mästaren och en sann avbildare av Faderns gudomliga planer.

Nu är jag i Himlarna och är väldigt nära Jesus i hans hem och i hans kärlek till Fadern och till hela mänskligheten. Jag har krafter som är stora och kärlek som är utav Faderns gudomliga essens, och det jag säger dig nu kommer jag att säga till världen när möjligheten uppstår.

Så lyd mitt råd och tro på Mästaren och lita på Gud. Jag kommer inte skriva mer ikväll, utan kommer till dig ofta när du har påbörjat Mästarens arbete som han önskar att du gör det.

Den Herodes som orsakade min död befinner sig nu, även om det kan låta underligt för dig, i den Himmelska världen. Han har fått sin frälsning genom Faderns kärlek och är någon som följer Mästaren nära och arbetar för hans sak, och jag kommer säga dig att hans kärlek till mig är något förunderligt, eftersom han verkar tycka att han har skadat mig mer än han skadat någon annan människa, och att den enda gottgörelsen han kan ge mig är att älska mig med hela sitt hjärta, och att visa mig detta faktum närhelst möjligheten uppstår. Jag älskar honom också och försöker visa honom skönheten i den större kärlek som Fadern har i beredskap för honom.

Hon (Salome, Herodes dotter) befinner sig också i Himlarna, men inte så högt upp i sfärerna som Herodes. Hon var i andevärlden en lång tid innan hon ångrade stora synder, inte minst det hon var orsak till att jag utsattes för, men över tid så har hon känt igenom ångern och befriats från sina lidanden och utvecklats i himlarna tills hon slutligen tog emot Faderns gudomliga kärlek som är full av nåd, och påbörjade sin verkliga utveckling och älskar nu Fadern och är en invånare i Hans rike.

Hon älskar också mig och till stor del av samma orsaker som jag har berättat för dig om Herodes fall. Och det kan vara detsamma för hennes mors del (Herodias), men i hennes fall så tog ångern längre tid och lidandet var större, och hennes tillstånd av mörker var väldigt mycket svartare än dotterns. Men till sist nådde den gudomliga nåden henne och nu är hon i Kungariket, men inte så framskriden som de andra.

Så låt alla veta att Faderns nåd är tillräcklig för den illvilligaste syndaren på Jorden, om ni bara ber till Fadern om Hans förlåtelse och Hans gudomliga kärlek och för frälsandet från all synd och alla fel. Vilken underbar sak Guds kärlek är och hur Han längtar efter att se alla Sina barn förenas med Honom i kärlek och sanning.

Så, min käre broder, nu säger jag godnatt.

Din bror i Kristus,
Johannes Döparen


De orsaker Jesus anger till varför han valt Padgett att utföra arbetet med att ta emot meddelandena

25 oktober 1918

Jag är här, Jesus.

Ja. min käre broder, tiden går, och behovet av uppenbarandet är väldigt tydligt, då människor längtar efter och väntar på det som kommer tillfredsställa deras själars naturliga begär, och som den innevarande religionen, kallad kristendom, inte har kvaliteter nog att tillgodose.

Jag är glad att du är i ett så mycket bättre tillstånd, och att din kärlek återigen aktiveras och väcks upp, och verkar på din hjärnas kvaliteter så att vi kan få en samstämmighet, vilket nyligen förklarades för dig av Johannes i hans meddelande. Och här önskar jag betona behovet och önskvärdheten för dig att du grundligt förstår de sanningar som framställs i det meddelandet, och på att meditera över desamma och göra en personlig tillämpning av det som skrivits där.

Jag skulle väldigt gärna vilja leverera ett meddelande som tar upp andliga sanningar ikväll, men jag tycker inte att ditt tillstånd är sådant att det tillåter mig att ta över din hjärna och styra densamma så som kvaliteten och sanningarna i mitt budskap kräver, så jag kommer inte göra något försök att skriva meddelandet, utan istället ge dig en del råd kring hur du behöver tänka och agera för att uppnå det goda tillstånd du behöver besitta för att vår samstämmighet ska kunna ske.

Johannes har sagt åt dig att be ofta till Fadern så att kärleken kan bli större och din själ kan genomsyras av den, och att tänka på andliga saker, tills det tänkandet gör att din hjärna fylls av dessa tankar och därigenom tar emot de kvaliteter som kommer göra att dess tillstånd liknar tillstånden hos de andemänniskors sinnen som kan önska förena sig med din hjärna och genom den överföra de sanningar som väntar på att överlämnas. Och jag bekräftar det Johannes har skrivit och vill tillägga att dina böner behöver ske oftare så att själen kan frigöras från det tillstånd där förekomsten i den av tankar som inte är andliga kan upprättas. Du behöver inte vänta på möjligheter eller tillfällen att be formellt, utan under hela dagen och kvällen kan du låta din längtan efter kärleken stiga upp till Fadern. En lång bön, eller ens en som formulerats till ord, behövs inte, då det inte är nödvändigt att ord används för att ge längtan form för att ha den.

Längtan kan vara lika snabb som en oformad tanke, och lika effektiv för Fadern att fånga, om jag uttrycker mig så. Längtan är snabbare än tanken, och svaret på densamma kommer med lika stor säkerhet och kärlek som om du skulle placera längtan i sin mest exakta form. Böner av den här sorten stiger till Fadern och hörs och besvaras, och, genom en lag för din relation med Fadern, påverkas kvaliteterna i hjärnan så att den förbereds för föreningen med de andliga tankarna hos de andemänniskor som önskar skriva, så som jag har berättat. Dina tankar på andliga saker eller andevärldens sanningar, så som de redan har uppenbarats för dig, och i synnerhet de som rör Faderns kärlek och nåd, och Hans vilja, i sin förekomst och i sin verkan, påverkar också hjärnans kvaliteter så att den producerar det tillstånd som är så nödvändigt för vår samstämmighet.

Det kan komma som en överraskning för dig att det här tillståndet behövs i människans hjärna, och även utvecklingen i själen, som egentligen framställer det tillståndet, för att det ska uppstå en samstämmighet så att de andliga sanningarna kan överlämnas; och det kan också komma som en överraskning för dig att du har valts ut bland alla människor på Jorden där det här tillståndet och den här utvecklingen ska göras. Och det kan vara än mer överraskande för dig att få veta att det är sant.

Det finns vissa kvaliteter i din sammansättning, både andligt och materiellt, som gör dig mottaglig för våra krafters inflytande och för vår användning vad gäller vår utformning och vårt arbete, som avgör att vi skulle välja dig för arbetet på det vis som jag och de andra högre andemänniskorna hittills har använt dig till, och det kan verka underligt för dig att det under alla de föregående tidsåldrarna, så har jag inte funnit någon människa med de kvalifikationer som skulle göra henne lämplig för arbetet.

Jag har använt andra tidigare, men de har inte lyckats överlämna sina sinnen och själar och föreställningar och förtänksamhet åt vårt inflytande och våra anvisningar så som du har gjort hittills. Många människor har de kvalificerade andliga och materiella tillstånden för att genomföra våra önskemål och vårt arbete, men då de alla har en fri vilja, så kan vi inte tvinga dem, och då omständigheter och omgivningar och utbildning och trosföreställningar alla är element som påverkar och avgör möjligheten för oss att hitta ett instrument som är lämpligt för våra syften, så har vi inte lyckats hitta ett medium som är kvalificerat att användas för vårt arbete.

Du förstår förstås att du inte har valts ut för att du är särskilt god eller fri från synder, eller för att du är mer älskad av Fadern, eller naturligtvis inte, och jag menar enligt ditt livs inriktning, på grund av något andligt tillstånd som du befinner dig i, för det finns många som är överlägsna dig i godhet och som är mer eniga med Faderns vilja, och vars kärlek och följderna därav är mer perfekta än dina. Så du kommer inse att du inte har valts ut för att det är några särskilda andliga meriter som du innehar.

Som du har fått veta, så styrs alla saker i andevärlden, liksom på Jorden, av oruckbara lagar, och alla andemänniskor liksom de dödliga måste lyda under de här lagarna. Lagen om samstämmighet och kommunikation måste följas av både andemänniskor, oavsett hur upphöjda de är, och människor, och ingen andemänniska kan, genom något innehav av en förmodad kraft, åsidosätta den här lagen. Men även om andemänniskor inte har den här kraften, så kan de fortfarande ha en sådan kunskap om tillstånden att de kan avgöra vilka kvaliteter i en människas tillstånd som är mottagliga för inflytande, och att formas av andemänniskorna, så att lagen därigenom kan börja verka. Och det här förklarar i korthet varför du har valts ut som mitt medium och att föra min talan. För du ska veta, att jag under en lång tid har försökt influera och forma ditt sinne och dina föreställningar, så att din själ utvecklas på så vis att tillstånd uppstår som gör det möjligt för oss att uppnå en samstämmighet som gör det möjligt för oss att styra din hjärna och överföra dessa sanningsbudskap. Du föddes till ett naturligt medium och, av de vanliga skälen var det inte svårt för andemänniskorna att styra och genom dig kommunicera andevärldens sanningar, vilka inte är av en natur som jag och andra har kommunicerat ifråga om själssfärerna och relationen med Gud för människan i en högre, andlig betydelse. När du läser Johannes meddelande så kommer du bättre förstå vad jag har för avsikt att förklara om detta.

Det finns en annan fas i allt detta, mer personlig för dig, och den är att medan vi har utvecklat dig i syftet att utföra vårt arbete och hjälpa oss att genomföra vårt uppdrag, så har din själ, som du, utvecklats i sin andliga natur och du har fått en närmare enighet med Fadern och har fått ta del av Hans kärlek i en stor omfattning, och i någon mån har du omvandlats till hans essens, så att du har blivit en väldigt annorlunda entitet än vad du var när din utveckling för vårt syfte började; och därigenom kommer du få alla fördelar som följer med den erfarenhet som du har.

Nu är du en av oss i utvecklingen mot källan till Faderns kärlek, och har tagit del av en del av Hans odödlighet, och det beror helt på dig själv hur snabb din utveckling ska vara mot en fullständig transformation så som andemänniskor som lever i de Himmelska sfärerna, har genomgått. Du behöver inte vänta tills du kommer till andevärlden för att utvecklas snabbt, även om det kommer vara svårare för dig att utvecklas medan du är i köttet, som du förstår, men en underbar utveckling kan ske medan du är i köttet, och du har fått veta hemligheten bakom den utvecklingen.

Och jag säger vidare att du har en närmare kontakt med andemänniskor som är närmare Fadern och i högre grad innehar Hans essens och substans än någon annan människa på Jorden just nu. Det här kan verka extravagant och osannolikt för dig, men jag förklarar för dig att det är sant och jag och många andemänniskor som kommer till dig och skriver, lever i Guds odödlighets Himmelska sfärer.

Så, jag har skrivit länge nu och du är lite trött. Kom ihåg mitt råd och be ofta och uppriktigt, om så bara en kort stund, så kommer tillståndet bli ditt och vi kommer och fortsätter med våra uppenbarelser.

Med min kärlek och välsignelse, jag är din bror och vän,

Jesus


Beskrivning av Jesus födelse och liv fram till då han började tala till folket.

7 juni 1915

Jag är här, Jesus.

Jag vill skriva till dig ikväll om min födelse och mitt liv fram till då jag började tala till folket.

Jag föddes i Betlehem, som du vet, i en krubba, och när jag var några dagar gammal tog mina föräldrar med mig till Egypten, för att komma undan Herodes soldater som sänts ut för att döda mig, och som tog livet av ett stort antal pojkar som alla var under 2 års ålder. Bibelns berättelse om min födelse och mina föräldrars flykt och mordet på de oskyldiga, stämmer i sin essens, och jag vill bara tillägga att när mina föräldrar kom fram till Betlehem, så tvingades de inte av fattighet söka upp en krubba i ett stall för att jag skulle kunna födas, för de hade både medlen och allt annat som behövdes för att göra födelsen så bekväm som möjligt för min mor, och i själva verket var inte min far fattig på världsliga ting så som fattigdomen såg ut på den tiden.

Bibeln säger att visa män kom med gåvor av guld och rökelse till mina föräldrar, eller snarare till mig, men mina föräldrar har berättat för mig att det inte var några stora gåvor vad gäller deras pengavärde, och deras utgifter för att fly till Egypten täcktes av min fars medel innan han kom till Betlehem.

När de kommit fram till Egypten sökte min far upp en judes hem, som var hans släkting, och bodde där en lång tid, och utförde det arbete som hans yrkeskunskaper gjorde honom lämplig till, och han försörjde familjen med sitt arbete, och i någon mån utbildade han mig och mina bröder och systrar, för jag hade fyra bröder och tre systrar, och alla, förutom jag, föddes i Egypten.

När jag nådde en lämplig ålder fick jag gå till småbarnens skola, och fick lära mig de saker som hade att göra med judarnas religion, och en del saker som inte var religiösa till sin natur. Jag fick aldrig lära mig egyptiernas filosofi eller de andra hedniska filosofierna, och där det står att jag fick mina religiösa uppfattningar eller moraliska läror från någon av dessa filosofer, så tar de fel.

Min utbildning i de religiösa sakerna hämtades från lärorna i det Gamla testamentet, eller snarare från de judiska lärare vars lärobok var det Gamla testamentet.

Min utveckling i kunskapen om sanningarna som jag lärde ut under mitt offentliga ministerium, kom från mina inre andliga fakulteter, och min lärare var Gud, som genom Sina änglar och genom min själsperception, fick dessa sanningar att komma till mig, eller snarare kunskapen om dem, och jag erhöll dem inte på något annat vis. Jag föddes inte med kunskapen om att jag var den av Guds söner som skickats till Jorden för att lära ut dessa stora sanningar, eller för att meddela mänskligheten om återinförandet av odödlighetens stora gåva, och hur vi kan uppnå den. Utan kunskapen om min mission kom till mig efter att jag blivit en man och hade de ofta förekommande mötena med Gud via mina andliga sinnen.

Jag förklarade aldrig i de judiska prästernas närhet lagen för dem, och ställde inte frågor i 12-årsåldern som det står i Bibeln, och det var inte förrän mitt första framträdande, efter att jag blivit en man, som jag försökte visa präster eller lekmän, att jag var Faderns budbärare, och skickad av Honom för att berätta den underbara nyheten om den återupprättade odödligheten och om Faderns stora kärlek som var nödvändig för att göra alla människor eniga med Honom, och för att ge dem ett hem i Hans kungarike.

Jag var aldrig en syndig pojke eller man, och visste inte i mitt hjärta vad synd var; och hur underligt det än kan verka, så försökte jag aldrig lära ut dessa sanningar till andra förrän Johannes Döparen uttalat min mission.

Under min tid som pojke var jag som de andra pojkarna och deltog i barndomens lekar och kände mig som ett barn, och jag tänkte aldrig att jag var något annat än ett barn. På inga vis var jag annorlunda från andra barn, förutom på de vis jag har nämnt, och det som säger något annat om mig är osant.

Mina läror var de som Fadern hade gett mig från början, men som jag bara blev medveten om efter att jag började ha en nära kommunikation med Fadern, och lärde mig om mitt uppdrag av Honom. Så ni måste tro att jag var en människornas son lika mycket som en Guds son, och i bokstavlig mening. Jag skulle inte ha varit trogen mitt uppdrag om jag hade hävdat att jag var Guds enda son, för det är inte sant – och människorna bör inte lära ut det så.

Ja, jag vet att det sägs att min mor fick veta målet med min födelse och vilken välsignad kvinna hon var, men det är inte sant. Min mor, så som hon har berättat det för mig, hade ingen orsak att anta att jag var annorlunda jämfört med andra människobarn. Berättelsen om hur Guds ängel kom till henne och talade om för henne att hon måste föda ett barn som skulle vara avlad av Gud eller Guds Helige ande, och att hon, som en jungfru, skulle bära och föda det barnet, är inte sant, för hon har aldrig i sitt liv sagt mig att hon fick något sådant besök; och jag vet att hon skulle bli lika överraskad, vilket många människor blir, att en jungfru skulle kunna föda barn. Så ni förstår, Bibelns redogörelse för hur jag avlades och alla kringliggande omständigheter är inte sann.

Min far, Josef, hade ingen tanke på att jag inte skulle vara hans barn, och berättelsen om ängeln som kom till honom och talade om att han inte fick fördriva henne på grund av hennes tillstånd är inte sann, eftersom han aldrig i något av alla sina samtal med mig har antytt att jag var något annat än hans eget barn.

Mellan tiden då jag var 12 år gammal och mitt offentliga ministerium, så bodde jag hemma hos mina föräldrar, och hjälpte min far i hans snickeriverksamhet, och under all den tiden kom det aldrig några antydningar från honom om att jag inte skulle vara hans barn, eller att jag var annorlunda än andra barn, förutom att jag inte ägnade mig åt syndiga saker.

När jag började ta emot Guds kärlek in i min själ, så kom jag väldigt nära Fadern, och den här relationen ledde fram till att jag insåg att jag skickats av Gud med ett uppdrag att utföra och en stor och viktig sanning att berätta; och till sist berättade rösten i min själ för mig att jag var min Fars sanna son och jag trodde det, och började lära ut och predika sanningarna om Hans kärlek och människans frälsning.

Jag kände Johannes Döparen under min uppväxt. Han var min kusin och vi lekte ofta tillsammans, och efteråt pratade vi om sanningen om mitt uppdrag och hur den kunde föras ut i världen.

Johannes var ett väldigt bra medium, och såg i sina syner vem jag var och vad mitt uppdrag på Jorden var, och därför berättade han om min ankomst när tiden var inne. Han insåg skillnaden i våra uppdrag, och pratade om hur han inte var värd att ta av mig skorna från mina fötter. Men han förstod ändå inte till fullo mitt uppdrag och den stora sanningen om Faderns återupprättande av människornas odödlighet.

Jag blev Kristus först när jag helgades av min Far, och det inträffade samtidigt som jag döptes av Johannes. Jag var som Kristus annorlunda jämfört med vem jag var som Jesus. Kristus innebär att Faderns princip hade överförts till mig, vilket gjorde mig enig med Honom i att inneha samma stora kärlek. Kristus är att kärleken själv manifesterades i mig som människa. Den här Kristus-principen är universell och finns överallt, precis som den Helige ande, men jag är begränsad i min besittning av den, precis som ni är.

Jag utlovade aldrig som endast Jesus den stora gåvan som omnämns i Bibeln, så som att där två eller tre samlas tillsammans så kommer även jag finnas där, för det skulle vara omöjligt för mig att finnas på alla platser samtidigt. Men Kristus, utan form eller begränsning, är allnärvarande och kan därigenom uppfylla mitt löfte i det avseendet. Kristus är lika levande i dag som någonsin. Han korsfästes aldrig och dog aldrig, som Jesus.

Ja, jag tror du är för trött nu för att fortsätta, för du behöver sömn helt enkelt. Jag märker inget särskilt inflytande som kommer över dig för att framkalla sömn.

Jag fortsätter i en nära framtid.

Din bror och vän,

Jesus.


Helen: Bekräftar att Jesus skrev genom Mr. Padgett.

7 juni 1915

Jag är här, Helen.

Ja, mitt hjärta, du är för sömnig för att skriva, så det är bättre att du går till sängs och får dig en god natts sömn.

Mästaren tog inte alls illa upp, för han förstod att du inte kunde hålla dig tillräckligt vaken för att skriva. Han avslutar nästa gång och du kommer vara intresserad av innehållet.

Med all min kärlek säger jag godnatt,

Din egen sanna och kärleksfulla,

Helen


Jesus fortsätter sin beskrivning av sin födelse och sitt liv fram till tiden då han talade till folket.

8 juni 1915

Jag är här, Jesus.

Jag fortsätter mitt brev om min födelse och mitt verk, som jag påbörjade häromkvällen.

När jag kände mig säker på att jag valts ut av min Far att utföra Hans arbete med att berätta för världen om möjligheten att ta emot Hans stora gåva av gudomlig kärlek som finns i Hans natur, och vilken utgör den dominerande principen i den naturen, så påbörjade jag mitt ministerium, och fortsatte att arbeta för mänsklighetens frälsning, på Jorden, tills min död kom på korset. Jag var då inte lika perfekt som jag är nu, och min kunskap om Faderns sanningar var inte lika stor som den är nu.

Låt dock människorna få veta, att det jag lärde ut var sant, även om jag inte lärde ut all sanning, och de kommer att lära sig att jag är min Fars sanna son, och den särskilda budbärare genom vilken dessa stora sanningar skulle läras ut till mänskligheten.

På Jorden var jag inte så fylld av Faderns kärlek som jag är nu, och jag hade inte kraften att få människorna att känna att den här kärleken är det enda som kommer försona dem hos Fadern, och göra dem eniga med Honom, så som jag har blivit nu. Så människorna måste tro på att jag kommunicerar de verkliga sanningarna till dem vilka kommer visa dem vägen till Faderns kärlek och till deras egen frälsning.

Du har i ditt sinne önskan att veta hur det kom sig att de vise männen kom till mig med sina gåvor och sin beundran, om jag inte hade skapats speciellt av Gud för att bli Hans son och representant på Jorden.

Ja, de vise männen kom, men deras besök berodde inte på någon kunskap de hade om att jag var ett gudomligt skapat barn, eller att jag inte var ett naturligt barn, utan för att de var astrologer, och de hade sett en ny och lysnade stjärna på himlarna, och det betydde för dem att en viktig händelse hade ägt rum, och eftersom de studerade det Gamla testamentet, där en sådan stjärna refererades till som förebådaren av en frälsares födelse, så drog de slutsatsen att den stjärnan var den som avsågs, och att min födelse var en ödmjuk sådan, som de förväntade sig var densamma som den som skrifterna avsåg, och därmed att jag var den Kristus som det talades om. Men utöver den här kunskapen som astrologer och den i skrifterna, så hade de ingen kunskap om att jag var den Kristus som skulle födas; och när det hävdas att de hade fått information från Gud eller Hans änglar om att jag var denne Kristus, så är den hävdelsen inte sann.

Jag vet detta, eftersom sedan min ankomst till andevärlden så har jag träffat dessa män och pratat med dem, och de har berättat detta för mig som jag skrivit. Så även om jag var den Kristus som Bibeln hänvisar till – jag menar i det Gamla testamentets profetior – så hade dessa visa män ändå ingen annan kunskap än om det faktum jag berättat för dig om.

Jag vet att jag skickades av Fadern för att utföra uppdraget som jag genomförde, och att det var avsett från början att jag skulle smörjas till Kristus, men detta visste jag inte förrän efter jag blev en man och då fick jag veta att detta var mitt uppdrag av ängeln och av min egen inre röst.

Min mor eller far eller mina syskon visste inte, och även efter att jag hade förklarat mitt uppdrag och visat de underbara krafter som skänkts mig, så trodde de inte på mitt uppdrag, utan trodde att jag var utom mig, det vill säga, som ni uttrycker det, tokig i min tro att jag var den som Fadern valt ut. Bibeln själv visar att detta var deras sinnestillstånd.

Så, även om jag är Kristus från Bibeln, och det instrument Fadern valt ut för att göra de stora sanningar som jag har uttalat kända, och vilka jag ska uttala genom dig, så är jag inte den enda av Guds barn i den betydelse som detta vanligen tolkas som. Och i mycket mindre grad är jag Gud. Som jag har sagt så finns det bara en Gud, och jag är bara Hans son och en lärare som skickats till världen för att berätta för mänskligheten om odödlighetens gåva och hur människorna kan ta emot den.

Jag kommer att berätta mer om mig själv när vi fortsätter vårt arbete tillsammans. Låt inte någon människa tro att jag föddes av jungrun Maria, eller att jag avlades av den Helige ande, eller att jag är Gud, för alla de sakerna är osanna.

Jag ska avsluta nu, och med all min kärlek och välsignelse och Faderns välsignelser, så säger jag godnatt.

Din vän och bror,

Jesus.


Professor Salyards kommenterar Jesus beskrivning av sin födelse och sitt liv fram till tiden då han började tala till folket.

8 juni 2015

Jag är här, din gamla professor.

Jag är väldigt glad och vill säga till dig att du är i ett mycket bättre tillstånd för att skriva än du har varit sedan jag började skriva till dig. Jag är så glad för det, för det indikerar förbättringar både i ditt fysiska och i ditt mentala tillstånd.

Jag var väldigt intresserad av Mästarens senaste meddelande, för det lägger fram fakta som inte stämmer med Bibelns historier, och vad jag har lärt mig att tro. Självklart vet han vad sanningen är, och när han talar om något för oss så tvivlar vi aldrig, ens för ett ögonblick, på honom, och det bör inte heller du göra.

Och när du börjar analysera och begrunda de uttalanden han gör, så kommer du märka att de är mer rimliga än historien som står i Bibeln. I hans uttalanden finns det inget mirakulöst, eller något som kräver en tro på något som ligger bortom förnuftet. Allt är så naturligt och i överensstämmighet med hur naturen fungerar, vilket kan observeras i varje annan människas födelse. Hans uttalande om hur och när kunskapen kom till honom om att han var den som valts av Gud att berätta den goda nyheten om återupprättandet av odödligheten och att Faderns gudomliga kärlek väntar på hela mänskligheten, är väldigt nytt tror jag, och kommer att överraska de flesta.

Men hur rimligt är detta? Hade han vetat från sin födelse att han var Kristus, som hade lovats judarna, är det då möjligt att han under alla de trettio år då han höll sig dold, inte skulle ha berättat om sitt uppdrag och påbörjat arbetet med att meddela mänskligheten de goda nyheterna som han efteråt berättade om? Det verkar helt otroligt att han inte skulle ha gjort det. Åren från 25 till 30 är väldigt viktiga år i en människas liv, och många stora saker har utförts av samma människor under den perioden i deras liv; och det är inte rimligt att en som hade kunskapen sedan barndomen om att han var Guds särskilde budbärare, iklädd alla de krafter och all kännedom om sanning, som Jesus uppvisade efter att han börjat tala till folket, skulle ha hållit sig dold under de år jag nämnde, och inte gett världen möjligheten att gynnas av dessa stora gåvor. Nej, som jag ser det är hans historia en som är förenlig med rim och reson, och jag måste tro på den. I vilket fall så räcker det väl med det faktum att han säger att det är sant.

Ja, jag hade hoppats kunna fortsätta förklara lagarna i andevärlden vid det här laget, men din tid har varit fullbokad så jag kunde inte tränga mig på dig; men väldigt snart, om du så vill, så fortsätter vi.

Med all min kärlek säger jag godnatt.

Din gamla professor och lärare,

Joseph Salyards.


Guds kungarike på Jorden och i andevärlden och vägen till den perfekta människans kungarike.

5 juni 1917

Jag är här, Jesus.

Jag kommer ikväll för att skriva om det enda sättet som människan kan nå Guds kungarike.

Det här är ett ämne som många människor och lärare har försökt förklara för mänskligheten, och de sätt som beskrivits har varit lika varierande och ibland motsägelsefulla som de tankar och den utbildning som skiljer dessa människor åt; och alla har velat basera sina läror och slutsatser på Bibeln. Jag menar förstås de som kallar sig kristna. Vad gäller andra lärare och reformister, som de har kallats, så baseras deras läror på olika sekters doktriner som de har hört till eller förklarat sin trohet till. Men Guds kungarike är i synnerhet en fras som hittas i och hör till den kristna Bibeln, och i någon omfattning de hebreiska skrifterna.

I begrundandet av ämnet för det här meddelandet så är det först viktigt att förstå vad som menas med “Guds kungarike”. Några uppfattar eller förstår det som ett kungarike på Jorden där Guds vilja och lagar följs och lyds av människorna i det dödliga livet, och andra förstår det som att Guds kungarike finns och fortsätter att finnas i perfektion i andevärlden; och för några få är det kungariket som kommer att finna sitt hem eller platsen för sin existens i de Himmelska sfärerna.

Vägen till vart och ett av dessa kungariken är inte detsamma, även om vägen till den enda, vilket är det Himmelska kungariket, av nödvändighet också blir vägen till de andra, eller med andra ord så kommer den som följer vägen till det Himmelska kungariket också att göra de saker och lyda de av Guds lagar som är nödvändiga för att upprätta Kungarikena på Jorden och i andevärlden; men den som endast följler vägen som leder till upprättandet av kungariket på Jorden och i andevärlden, kan omöjligen bli en invånare i det Himmelska kungariket. Guds kungarike på Jorden, eller i andevärlden, kan uppnås av människan eller andemänniskan genom att lyda Guds vilja i det som fungerar som en rening av hennes naturliga kärlek, och får denna att bli i harmoni med Hans lagar som påverkar och styr människan som en ren människa; det vill säga återställa människan till det perfekta tillstånd som existerade före de första föräldarnas fall; och många av mina läror, här på Jorden, av vilka ett antal har bevarats i Bibeln, avsåg att instruera människorna om de val i livet som skulle utveckla deras moraliska kvaliteter och befria dem från syndernas fläckar och destruktivitet som de levde i då och lever i nu.

Genom att observera mina läror och uppriktigt lyda dessa moraliska föreskrifter, så kommer människan förlora de saker som hör till hennes aptit och passioner och onda tankar och önskningar, och inse att i deras plats så kommer en renare kärlek och mer andliga önskningar och tankar som leder till ett renande av hennes hjärta och själ, vilket innebär att leva och tänka i harmoni med Guds vilja och lagar. För Gud är enbart god, och alla Hans lagar kräver att människan ska bli god för att detta kungarike i andevärlden ska kunna upprättas.

Naturligt sett, och jag menar enligt Hans skapelse, så är människan god, och inte den fördärvade varelse som kyrkan i så många sekler har förklarat att hon är genom sina läror och doktriner; och när hon når fram till det goda tillstånd som vad hennes från början, så kommer hon helt ha gjort sig kvitt de förorenande drifter, tankar och önskningar som gjorde henne syndig och i disharmoni med vad hon nu är.

Så utifrån detta kommer du se att människans arbete, för att möjliggöra att kungariket ska upprättas på Jorden, är i stora drag ett avsägelsens arbete; och den här sanningen lärdes ut av profeter och lärare före tiden då jag kom till Jorden och lärde ut vägen till det Himmelska kungariket; och samma sanning gäller andemänniskorna som ska utgöra och upprätta kungariket i andevärlden.

I dessa kungariken av renande och återtagandet av den perfekta, naturliga kärleken, så kommer det inte finnas något av Faderns gudomliga natur, förutom som det generellt kan sägas, att alla föremål i Hans skapelse, eftersom de är sådana föremål, kan delta i det gudomligas avbild. Men detta är inte det gudomliga. Det gudomliga är i sin verkliga betydelse det som är en del av Guds själva essens och natur, och inte det som endast är ett föremål i Hans skapelse.

Människan, i kropp, själ och andekropp, är bara en av Guds skapelser, och för själens del, en avbild av dess Skapare, men den här skapelsen gjordes inte av någon, den minsta delen av Guds essens eller substans; och den här skapelsen kan, om Fadern så önskar, i sin sammansättning och samordnade existens, helt förstöras och reduceras till de element som den skapats av, utan att på minsta vis påverka Guds sanna subsstans eller natur. Så ni kommer se att det inte finns något av det gudomliga i eller av människan; och därmed så kommer det där i, när Guds kungarike upprättas på Jorden eller i andevärlden, inte finnas något gudomligt, endast de perfekta varelsernas existens, som lever och tänker i harmoni med Guds lagar som styr deras skapelse och existens.

Så sättet att upprätta dessa två icke-gudomliga kungariken är genom att människan följer det sätt att tänka och leva som gör det möjligt för henne att avsäga sig och göra sig av med de saker – främmande för hennes verkliga natur – som förhindrar att hon återigen är i exakt harmoni med Guds vilja så som den uttrycks och gjorts obligatorisk genom lagen om människans skapelse.

När människan följer den moraliska lagen så kommer hon att uppnå det här målet. Den kärlek som människan förlänats, som den perfekta människan, gör det möjligt för henne, då den renas och blir mer harmonisk, att älska Gud och älska sin nästa som sig själv, för den här naturliga kärleken är en som i sin perfektion och natur är universell, och i utövandet av denna så är varje människa sin grannes bror.

Den här kärlekens progressiva kvaliteter som varje människa kan uppnå, är sanningsenligt och underbart beskrivna av Petrus i en av han brev i Bibeln (II Petrus, kapitel 1, vers 5-7), och om människan söker dessa successiva steg i sitt förvärvande av denna kärleks renande utveckling, så kommer de att nå det stora mål de söker efter. Som jag har skrivit så innehåller Bibeln många av mina läror som, om de följs, kommer att leda till det här målet, och människan kommer att förverkliga Guds kungarike på Jorden.

Och låt mig här korrigera ett feluppfattad föreställning eller tanke som så länge förekommit bland människorna, och som en följd därav har fördröjt kungariket på Jorden; och den korrigeringen är att Gud genom sin blotta befallning, eller oavsett önskningar och verkningar i människornas själar, inte kommer upprätta sitt kungarike. Dess upprättande beror på människan, henne själv, och tills hennes kärlek blir och hon själv blir i harmoni med Guds vilja, så kommer det här kungariket aldrig upprättas.

Jag vet att detta är vad man tror och lär ut och betonar, och människorna lägger allt sitt hopp och alla sina förväntningar på en välsignad himmel i det uttalandet, att jag någon gång ska komma genom molnen i himlen med ett stort utrop till Jorden, och genom den kraft som de tror finns i mig, ska jag upprätta Guds kungarike – en slags kungarike där jag kommer vara kung och styra enväldigt, och ta emot de som mina undersåtar de som tror på och dyrkar mig, och skicka de som inte gör det till en evig fördömelse och ett stort mörker.

Ja, det här är ömkansvärt, osant och helt fel. Kungariket kommer aldrig upprättas på det viset, för endast människan själv kan få det här kungariket att existera, enbart genom att bli den rena, perfekta människan som existerade när Guds jordiska kungarike genom människans skapelse fanns. Endast människan har fört in synden i världen, och människa måste själv förstöra synden, och sedan kommer harmoni med Faderns vilja att återinföras, och även det här kungariket.

Men, uifrån vad jag har skrivit, så får det inte ens för ett ögonblick eller i minsta möjliga mån ens antydas att Gud inte tar och inte kommer ta någon del i att återupprätta detta kungarike, för det är ett faktum att Han arbetar genom Sina änglar på människornas själar och tankar för att föra det här kungariket till Jorden; men Han kommer inte att tvinga fram dess upprättande – det måste komma frivilligt från människornas sida.

När Han skapade människan, så gav Han henne en fri vilja – den mest underbara av de naturliga gåvorna människan fått – och Han kommer inte, genom att använda sin kraft godtyckligt för att styra riktningen den viljan tar, utan lämnar människan att styra över detta. Självklart så måste människan, om hon därigenom går emot Guds lagar i detta, lida konsekvenserna, för Han ändrar aldrig och åsidosätter aldrig Sina lagar. Människan kan använda sin fria vilja som hon önkar, och hennes tankar och begär kan påverka hennes handlingar, men friheten att använda den förhindrar inte åläggandet av påföljder som lagarna föreskriver när de inte hålls. På så vis ser du att det finns en frihet utan begränsningar, men varje oharmoniskt användande av den friheten måste bjuda in påläggandet av det som nödvändigtvis följer på ett brott mot harmonin.

Gud vill ha och väntar tålmodigt på människans kärlek, och är alltid den kärleksfulla Fadern som gläds, inte åt Sina varelsers lidanden, för han vill att deras kärlek ska komma frivilligt och utan restriktioner eller rädsla för straff eller hopp om belöning, förutom den belöning som nödvändigtvis följer genom blandningen av Guds kärlek och människans kärlek.

Sedan säger jag att Himlens kungarike på Jorden inte är det Gudomliga kungariket, och har inte nödvändigtvis inom sig det som är gudomligt, förutom den kärlek Gud har till Sina varelser för att välsigna dem och göra dem lyckliga. Hans essens och substans överförs inte till dem, för om det var så, så skulle inte människan förbli i kungariket på Jorden, utan skulle i viss mån vara i de Himmelska sfärerna, även här på Jorden, och jag känner till en del människor som finns i den Gudomliga himlen medan de fortfarande är dödliga.

Det jag har sagt om Himlens kungarike här på Jorden gäller likafullt i sanning Guds kungarike i andevärlden, för där är invånarna människor i andekropp som har övergett sina fysiska kroppar, och blivit renade i sin naturliga kärlek och i harmoni med Guds vilja och lagar som styr deras existens som perfekta människor.

Även om Guds kungarike ännu inte har upprättats på Jorden, så har det upprättats i andevärlden, för i den högsta sfären i den världen så har människosjälarna renats och harmonin har återställts, och människosjälarna där åtnjuter den överlägsna lycka som gavs till dem i stunden då de först skapades, vilken Gud förklarade som väldigt god. Ibland beskriver någon för dig det kungarikets välsignelse och underbara lycka; och jag säger inte att detta är bortom alla människors förmåga att förstå, och det upprättades inte av Guds blotta kraft och vilja, utan genom människors användning av viljan efter att de blivit andemänniskor och avsagt sig ondska och synd, och genom att få sina tankar och önskningar och själen i sin naturliga kärlek renade och förda till att vara harmoniska. Och här måste jag säga, att alla människor som någonsin har levt, eller som någonsin kommer att leva, någon gång kommer att leva i Guds kungarike i andevärlden, eller i de Himmelska sfärernas kungarike, men den stora majoriteten kommer att finna sina hem i det förra kungariket.

Helvetena och de mörka platserna kommer att tömmas på sina invånare och överges för alltid, och, om än till dödligas överraskning många gånger, inte genom Guds befallning, utan genom användningen av människans vilja och önskningar och längtan efter att uppnå renandet av deras kärlek, och genom att nå målet för sina aspirationer. Men Gud kommer att vara med dem i deras strävan, och Hans änglar kommer attt utföra Hans vilja genom att hjälpa dödliga och andemänniskor på vägen till det andliga kungariket.

Se då hur viktigt det är att dödliga förstår och inser det stora arbete de måste göra för att upprätta kungariket på Jorden och kungariket i andevärlden, och inte vila i onödan i enbart den intellektuella föreställningen om att Gud på Sitt eget sätt och och när Han själv vill ska upprätta det här kungariket, och att de som tror på Gud och följer sina kyrkors påbud och doktriner och gör sin plikt som församlingsmedlemmar, ska bli invånare i det kungariket, och i den stunden bli rena och fläckfria och i harmoni med Guds vilja och lagar.

Det är en väldigt skadlig föreställning, för det enda sättet till det kungariket är genom avsägande och rening, och ingen av de föreställningar som en människa någonsin haft som inte leder till denna rening av människosjälen, kommer att leda till detta kungarike. Människan måste, med hjälp av Fadern, forma sitt eget öde, och Fadern kommer inte, utan människans egen strävan, att ge henne ett öde som hennes själstillstånd och kärlek inte berättigar henne.

Men det finns ett Kungarike som är större och annorlunda och olik dessa kungariken som jag skrivit om, och det är Guds Himmelska kungarike, och endast de som tar emot Guds essens kan bli invånare i det Kungariket. Människans själar måste omvandlas till Guds själva gudomliga natur, och människans naturliga kärlek måste förändras i alla sina kvaliteter och element till Faderns gudomliga kärlek.

Jag har skrivit att många av mina läror om moral finns dokumenterade i Bibeln, och att jag kom, eller snarare mitt accepterande av Fadern som Hans älskade son, och mottagandet in i min själ av Hans Gudomliga kärlek gjorde mig kvalificerad att lära ut vägen till de olika kungarikena; och så som det sägs i den boken, så återställdes det som förlorades genom den första mannens olydnad genom ankomsten av den andra, och det innebär bara att jag, genom den kunskap som kom till mig om sanning och de lagar om harmoni som reglerar Guds universum, kunde lära människorna vägen till en återgång till deras själars renhet och utveckling i naturlig kärlek som fanns före den stora förlusten som orsakades av den första mannens olydnad. Jag skulle inte införa detta återställande med någon stor kraft eller gudlika kvaliteter av allvetande som jag förmodas ha besuttit, utan enbart genom att lära människorna att älska Gud och sina syskon och att följa den livsinriktning och det tänkande som nödvändigtvis gör det möjligt för dem att avsäga sig synd och ondska och nå ett tillstånd av harmoni med lagarna om deras skapelse.

Medan jag lärde ut dessa moraliska sanningar, så lärde jag också ut de stora andliga sanningar som visar människan vägen till det Himmelska kungariket, för i mina möten med Fadern så kom inte bara den Gudomliga kärleken som omvandlade min själ till Faderns substans i dess kärlekskvaliteter, utan också kunskapen med vilken denna Gudomliga kärlek kan erhållas, och den säkra vägen till det Himmelska kungariket, även om i någon grad medan vi är i köttet.

Men mina andliga läror som visar vägen till det Himmelska kungariket förstods inte så väl av mina åhörare – och inte ens av mina närmaste lärjungar – men desto mer av Johannes, och därför bevarades de inte i Bibeln så som mina moraliska läror gjorde. Och vad gäller Bibeln, så menar jag de ursprungliga manuskripten som inte skrevs förrän många år efter min död. Även i dessa manuskript så bibehölls inte många av mina läror om vägen som leder till det Himmelska kungariket, och efteråt när dessa manuskript kopierades och de kopiorna omkopierades, så bevarades inte dessa viktiga sanningar – knappt någon. Fast de grundläggande, som: Gud är kärlek, och förutom om en människa föds på nytt så kan hon inte komma in i Himlens kungarike, de bibehölls.

Och när tiden gick och omkopieringen fortsatte så bevarades färre och färre av mina föreskrifter, och människan lärde sig mindre och mindre om dessa högre sanningar, och därmed var det blott de moraliska lärorna som förstods bättre och användes av lärare och vägledare av massorna för att leda människan till ett Guds kungarike.

Och utöver detta så ändrade de ledarna på de moraliska sanningarna och tolkningarna av de första skribenterna så att det gjorde det möjligt för ledarna att samla på sig välstånd och makt och kontroll över folke i deras föreställningar och metoder för dyrkan. Kärlekens Gud blev då, i stor omfattning, en en hatets och vredens Gud, som bestraffade de som vågade trotsa de påbud som kyrkans hierarki gav dem att följa som vore de Guds krav och vilja.

Men dessa saker har beskrivits utförligare på andra platser, och jag ska inte gå vidare in på dem, och nu kommer jag berätta om den sanna vägen som leder till Guds kungarike i de Himmelska sfärerna. Ja, vi har skrivit en lång stund ikväll, och jag tror det är bäst att senarelägga mitt vidare skrivande. Jag måste ändå säga att jag är glad att du är i ett så mycket bättre tillstånd, och jag känner att vi nu kan fortsätta i snabbare takt med våra meddelanden.

Kom ihåg detta, att mina löften kommer att uppfyllas, och du måste ha tilltro, jag är med dig väldigt ofta, och älskar dig som du vet, och kommer fortsätta be till Fadern för dig. Så lita på mig och var säker på att jag hjälper dig i din önskan.

Godnatt och Gud välsigne dig.

Din bror och vän,

Jesus.


Aposteln Johannes bekräftar att Jesus skrev om de två kungarikena.

5 maj 1917

Jag är här, St. Johannes, apostel till Jesus.

Jag ska inte skriva mycket, men önskar säga att du fick ett underbart meddelande från Mästaren ikväll, och att han var väldigt mån om att du skulle ta emot det så korrekt som möjligt; och jag måste säga dig att han var mycket nöjd med hur han fick möjligheten att uttrycka sina tankar.

Det är en underbar uppenbarelse om de två kungarikena som kan och som kommer att upprättas; kungariket i andevärlden har redan upprättats, för det finns många andemänniskor som har reningen i naturlig kärlek i den grad som gör dem till perfekta människor, likt de första föräldrarna.

Ja, han kommer snart och beskriver den större och viktigare vägen till Faderns verkliga kungarike, och jag hoppas att du kommer vara i ett tillstånd där du kan ta emot den här delen av budskapet på ett lika korrekt vis som du har tagit emot det som skrivits ikväll. Vilken Jesus han är i sin kunskap och kärlek. Kan du tvivla på att han är den faktiske Kristus och mänsklighetens Frälsare, och som visade människorna den enda vägen till det Himmelska kungariket.

Det har samlats en stor mängd andemänniskor här ikväll, och många som har hört hans meddelande förundrades och jag vet att de gynnades därigenom. De högre andemänniskorna var här i ett stort antal, och även många som har lärt sig vägen och nu går den; och om du kunde ha sett deras kärleksuttryck så skulle du ha tackat Fadern med all tacksamhet i din själ för att du har valts ut för det här arbetet. Åh, min bror, låt inte tvivel komma in i din själ över ditt uppdrag och över det arbete du gör.

Dina kontakter, både de högre och de som utvecklas, var här, och de är så tacksamma för att Fadern är så god, och välsignar dig så mycket. Jag ska inte skriva mer, men vill som avslut upprepa; be och tro så kommer kärleken till dig i allt större överflöd. Med min kärlek och Faderns välsignelser, så säger jag godnatt.

Din bror i Kristus,

Johannes


Den enda vägen till Guds kungarike i de Himmelska sfärerna.

15 maj 1917

Jag är här, Jesus.

Jag kommer ikväll och önskar avsluta mitt meddelande och hoppas att du ska kunna ta emot det. Ja, så för att fortsätta så har jag beskrivit vägen till Guds kungarike på Jorden och i andevärlden, och nu kommer jag beskriva den enda vägen till Guds kungarike i de Himmelska sfärerna.

Som jag skrev tidigare, så gav Gud människan, när hon skapades, och utöver att Gud gett henne de saker som gjorde henne till den perfekta människan och i harmoni med Faderns vilja och lagar, även potentialen eller privilegiet att ta emot Guds kärlek, förutsatt att hon skulle söka efter den på det enda sättet som Gud hade planerat att den skulle kunna fås. Men istället för att välkomna det här stora privilegiet, så blev människan olydig och ville använda sin egen vilja, och gjorde det på ett sätt som inte bara ledde till hennes fall från det tillståndet och tillståndet med den perfekta mänsklighet som Gud hade skapat henne till, utan också förlusten av det stora privilegiet att ta emot Guds kärlek, vilken sedan aldrig gavs på nytt till henne förrän min ankomst och mina läror om att den gåvan skänks på nytt och det sanna sättet att få den Kärleken på.

Här behöver vi förstå vad den Gudomliga kärleken var och är, för den är detsamma idag som den var när människan skapades till Guds avbild. Den här kärleken skiljer sig åt från människans naturliga kärlek, vilken hon gavs vid sin tillblivelse och vilken hör till alla människor och som de alla besitter i ett mer eller mindre perfekt tillstånd, på så vis att den Gudomliga kärleken är den kärlek som hör till eller är en del av Gud, som besitter Hans natur och är sammansatt av Hans substans, och vilken, när en människa besitter den i tillräckligt hög grad, gör henne gudomlig och av Guds natur. Den här stora kärleken avsåg Gud att den skulle tas emot och besittas av alla människor som önskar ta emot den och som skulle göra en strävan för att få den.

Det är den Gudomliga kärleken som i själv innehåller det gudomliga, vilket den naturliga kärleken inte gör. Jag vet att många skriver och tror att alla människor, oavsett vilken slags kärlek de har i sina själar, besitter vad de kallar för “den gudomliga gnistan”, vilken bara behöver rätt utveckling för att göra alla människor gudomliga. Men den här uppfattningen om människans tillstånd i sitt naturliga tillstånd är helt fel, för människan har inte någon gudomlig del inom sig, och kan aldrig ha det, såvida hon inte tar emot och inom sig utvecklar den Gudomliga kärleken.

I hela Guds universum och skapelsen av materiella och andliga saker så är den enda av Hans varelser som inom sig har möjligheten att ha något som är av en gudomlig natur den som besitter denna Gudomliga kärlek. Gåvan av kärlek avsåg, i sin verkan och effekt, att omvandla människan från den blott perfekta människan till en gudomlig ängel, och på så vis skapa ett Guds kungarike i de Himmelska sfärerna, där endast det som är gudomligt kan komma in och finna sig en boplats. Och du måste förstå att precis som det beror i väldigt hög grad på människan själv att hon upprättar Guds kungarike på Jorden eller i den andliga världen, så beror det också i väldigt hög grad på människan att upprätta kungariket i de Himmelska sfärerna. Gud kommer inte att och ger inte någon kraft till att upprätta detta Gudomliga kungarike , och om människan aldrig hade tagit emot Guds kärlek in i sin själ, så skulle något sådant kungarike aldrig ha kommit att existera.

Det finns nu ett kungarike i den Himmelska sfären, men inte ett färdigt sådant, för det är fortfarande öppet och håller på att bildas, och det är öppet för alla andemänniskor att komma dit, och människan måste söka sig dit på den enda vägen som Fadern har upplåtit, och ingen människa eller andemänniska kommer att vara utestängd från det, om dom, med all sin längtan i sin själ, söker komma in i det kungariket.

Jag måste också berätta att tiden kommer då det Himmelska kungariket kommer att vara färdig, och därefter kommer varken andemänniska eller människa att kunna komma in där: för Faderns gudomliga kärlek kommer återigen att dras tillbaka från människan, som den var från de första föräldrarna, och det enda kungariket som sedan kommer att vara tillgängligt för människan kommer att vara det kungarike som kommer att finnas på Jorden, eller det som nu finns i andevärlden.

Så vilken väg är det som leder till detta Himmelska kungarike? Den enda vägen? För det finns endast en!

Efterlevandet av de moraliska föreskrifterna och renandet av människornas själar från synd genom att följa dessa föreskrifter kommer inte leda till det här kungariket, för som ni redan kan se, så kan inte strömmen stiga högre upp än källan den kommmer från, och människosjälarnas källla i ett enbart renat tillstånd, är den perfekta människans tillstånd – det tillstånd hon var i före sitt fall – och därigenom är följden av efterlevandet av de blott moraliska föreskrifterna och användandet av naturlig kärlek i det rena tillståndet, att människan kommer återställas till den perfekta människan stillstånd – den skapade människan i vilken det inte finns något av det gudomliga. Men detta återställa tillstånd i människan kommer att vara så perfekt och i harmoni med Guds vilja och Hans lagar som reglerar den högsta och mest perfekta av Hans varelser, att människan kommer att vara väldigt lycklig. Ändå kommer hon fortsätta att vara endast den skapade varelsen, och inte ha något mer än sin Skapares avbild.

Så jag säger att det inte kommer leda på vägen till det Himmelska kungariket att leva i harmoni med de moraliska lagarna och att utöva denna naturliga kärlek i sitt högsta och renaste tillstånd mot Gud och mot sin nästa, utan det högsta som kan uppnås på den vägen är kungariket på Jorden eller det i andehimlarna.

Och den distinkta och annorlunda naturen hos dessa kungariken jämfört med den i de Himmelska sfärerna, kommer att göra det möjligt för mänskligheten att förstå skillnaden mellan vad de stora lärarna och reformisterna som kom före mig i sitt arbete bland människorna missionerade om, och den mission jag valdes att utföra på Jorden. Det förra kunde omöjligen lära ut vägen till det Himmelska kungariket, därför innan jag kom så var det inte möjligt att uppnå den gudomliga kärlek som jag skriver om. Privilegiet existerade inte fram till dess, sedan de första föräldrarna förlorade den, och det fanns inget Himmelskt kungarike där människan kunde finna sitt eviga hem.

Så, jag säger det igen, alla moraliska läror i världens historia kunde inte visa vägen till Guds Himmelska kungarike, och kan inte det nu heller, därför att moral, så som den förstås och lärs ut av mänskligheten och av andemänniskorna och änglarna, kan inte ge människan det som är absolut nödvändigt för att omvandla hennes själ till det tillstånd eller det skick som gör henne lämplig att komma in i Faderns sanna, gudomliga kungarike.

Men vägen dit är enkel och en enda, och människorna fick lära sig om den vägen av mig när jag var på Jorden, och kunde ha lärts ut på det viset under alla de sekler som gått sedan jag lämnade människolivet; och jag måste säga att en del har lärt sig denoch hittat den på det viset, men jämförelsevis få, för de dödliga vars självpåtagna och hävdade mission och privilegium var att lära ut den vägen – har negligerat att lära ut densamma, utan har istället, om än i uppriktighet och med insikten om sin lojalitet till Gud och deras förpliktelser mot mänskligheten, har endast lärt ut den väg som efterlevandet av de moraliska föreskrifterna kommer att leda människan till.

Och allt detta, oaktat det i Bibeln, vilken de flesta av de som bekänner sig som kristna tror innehåller mina läror och mina ord, framställer den här vägen till det Himmelska kungariket. Orden är få och vägen är enkel, och inga mysterier förhindrar människan från att förstå meningen där i. När jag sade: “Om en människa inte föds på nytt, så kan hon inte komma in i Guds kungarike”, så avslöjade jag den enda och sanna vägen till detta kungarike. Under min tid på Jorden fanns det några som förstod den här stora sanningen, och sedan dess har det funnits några som inte bara förstått denna sanning, utan också funnit vägen och följt den tills de nått målet, och nu är de invånare i detta kungarike; men den stora majoriteten av människor – präster, lärare och folk – har aldrig förstått och har aldrig sökt finna den vägen. Denna stora sanning om deras andliga sinnen har varit en dold sak, och när de läser eller till och med reciterar densamma för sina åhörare så har den ingen särskild betydelse, utan är bara en av de moraliska föreskrifterna, så som “Älska din nästa så som dig själv”, och utan någon större vikt fäst vid den som det gjorts till en del av dessa moraliska instruktioner.

Och så, ner genom tidsåldrarna sedan det stora kungariket har väntat på människan, så har de, om än i all uppriktighet och i kärlek till Gud, sökt efter och i en större eller mindre omfattning endast hittat den perfekta människans kungarike, och har negligerat att söka efter och därför missat den gudomliga ängelns kungarike.

Sedan, som jag sagt, så gör Faderns gudomliga kärlek, när den innehas av människans själ, henne till sin substans och essens gudomlig, likt Faderns gudomlighet, och endast sådana själar utgör och bebor Guds Himmelska eller Gudomliga kungarike; och då det är på det här viset, så måste det också vara tydligt att det enda sättet till det Himmelska kungariket är det som leder till att vi tar emot av den Gudomliga kärleken, vilket innebär den Nya födelsen; och den Nya födelsen uppstår genom flödet in i människans själ av den Gudomliga kärleken, varigenom Faderns själva natur och substans, och varifrån människan upphör att vara blott de skapade varelserna, utan blir människosjälar som föds in i Guds gudomliga verklighet.

Så det enda sättet att komma till det Himmelska kungariket är genom den Nya födelsen, och den födelsen upplever människan endast genom inflödandet och verkan av den Gudomliga kärleken, och eftersom om en människa ska uppleva den här födelsen eller inte beror på människans eget intitiativ, så uppstår frågan om hur och på vilket vis en människa kan få den här Gudomliga kärleken och den Nya födelsen och det Himmelska kungariket. Och eftersom vägen är så lätt och enkel, så kan det vara så att människor tvivlar på sanningen i min förklaring, och fortsätter att tro och lägga allt sitt hopp på de ortodoxa lärorrna om den ställföreträdande försoningen – mitt blod, mitt lidande på korset och att jag bär alla världens synder, och min återuppståndelse från de döda – doktriner som är skadliga för människans frälsning då de saknar sanning och en grund i fakta eller verkan.

Den enda vägen är så enkel som detta: “Att människan ska tro med all uppriktighet i sina sinnen och själar att Faderns stora kärlek väntar på att skänkas till var och en av dem alla, och att när de kommer till Fadern i tilltro och allvarligt menade aspirationer, så kommer inte den kärleken att undanhållas dem, och utöver denna tro, att be med all sin uppriktighet och längtan i sina själar att Han öppnar deras själar för inflödet av den Kärleken, och att den Helige anden sedan kommer till dem för att föra in den Kärleken i deras själar i ett sådant överflöd att deras själar kan omvandlas till själva essensen i Faderns kärlek.”

Den människa som tror så och ber kommer aldrig att bli besviken, och vägen till kungariket kommer för henne att vara lika viss som att solen skiner dag efter dag på både rättfärdiga och orättfärdiga. Det behövs ingen mellanhand, och inte helller prästers eller predikanters böner eller ceremonier, för Gud kommer till människan själv, och hör hennes böner och svarar på dem genom att skicka Tröstaren, vilken är Faderns budbärare för att överföra den Gudomliga kärleken till människornas själar. Jag har härmed förklarat den enda vägen till Guds Himmelska kungarike, och till den gudomliga naturen i kärlek; och det finns ingen annan väg där det är möjligt att nå det här kungariket och vissheten om odödligheten.

Så, jag ber människorna att begrunda dessa stora sanningar, och sitt begrundande tro, och i sin tro be till Fadern om den Gudomliga kärlekens inflödande i deras själar, och när de gör det så kommer de uppleva tro, tilltro och innehav och ägande av det som aldrig kan tas ifrån dem – nej, aldrig under en evighet. Så det ligger i människans händer att välja och rätta till sitt öde. Kommer det ödet bli den perfekta människan eller den gudomliga ängeln?

Jag har avslutat och känner att du har fått mitt meddelande så som jag avsåg, och jag är nöjd. Jag ska inte skriva mer nu, och med min kärlek och min välsignelse så säger jag godnatt.

Din bror och vän,

Jesus.


Bekräftelse av Samuel att Jesus skrev dessa meddelanden.

15 maj 1917

Jag är här, Samuel, profet i de Gamla skrifterna.

Jag har hört Mästarens meddelande och liksom allt från honom så är det fylls med sanningar som är avgörande för människans framtida lycka och tillstånd i sitt befinnande. Jag har också varit hos dig väldigt ofta, och har försökt hjälpa dig på alla sätt jag kunnat, och du måste tro att du omkring dig har många himmelska såväl som andliga andemänniskor som är intresserade av dig och arbetar för att bistå dig i ditt arbete.

Jag kommer snart igen och skriver. Så med min kärlek säger jag godnatt.

Din broder i Kristus,

Samuel


Efter döden, domen. Vad den är och vad den inte är.

25 februari 1918

Jag är här, Jesus.

Jag är här och önskar skriva några rader om domens stora dag, om vilken predikanten och teologiska lärare så ofta skriver. Jag vet att Bibeln, eller snarare några av böckerna, i hög grad betonar den här dagen då, som de menar, Gud kommer att ösa sin vrede över de ogudaktiga och fördöma dem till en evig bestraffning.

Det finns, som du vet, väldigt stora och åtskilda åsikter bland dessa lärde om vad som är meningen och betydelsen med den här domens dag, och när den kronologiskt sett kommer äga rum; och alla dessa olika åsikter har många elever och lärare som tagit till sig och förespråkar dem i världen som sanna och utan tvivel.

Ja, det är en säkerhet att alla människor måste dö, och sedan kommer domen, och det som följer på döden är lika vissst som döden själv, och lika logiskt som att en orsak följs av en verkan. Så människan bör inte ha någon svårighet att tro på domen som ett fktum som inte kan undvikas, precis som att döden inte kan undvikas.

Men ordet och faktumet, dom, när det används som en verkan eller en följd efter döden, kan ha många betydelser i många människors åsikter och förståelse, beroende på vad människan tror på vad gäller sådant som kallas religiöst eller vetenskapligt eller filosofiskt. För den ultraortodoxe så betyder och omfattar nödvändigtvis termen “domen” att Gud aktivt uttalar en dom, på grund av och beslutat utifrån deras liv och tankar medan de levde det dödliga livet, oavsett någon av Hans allmänna lagar och verkningar av dessa. Gud Själv är domaren – personlig och närvarande – och av Honom i denna befattning tillkännagörs och bearbetas och hämtas grunden för den dom som han måste uttala i varje enskilt fall om varje människas liv och verk. Gud för ett register över alla människors handlingar, eller om människan har beviljats att föra sitt eget register så kommer hennes register att vara öppna eller öppnas vid tillfället för den stora domens dag, och visas fram så att ingenting missas, och sedan så kommer människan utifrån detta register att skickas till evig lycka eller oändlig bestraffning, eller som några tror, till förstörelse och utplåning.

Andra, icke-ortodoxa, som tror på själens överlevnad och människans fortsatta minnen av sina handlingar och tankar, lär ut att domen följer på döden som en naturlig konsekvens av hur lagen om orsak och verkan fungerar, och den effekten kan vi inte fly från, förrän det på något vis i människans medvetenhet kommer en insikt om att effekten i deras lidande har kompenserat för orsaken och att det inte finns något mystiskt eller onaturligt i hur domen ser ut eller verkar. De tror inte att Gud genom någon särskild mellanplacering eller personlig bestraffning uttalar domen, eller avgör de meriter eller demeriter som någon kallas till att dömas.

Utöver dessa synsätt, så finns det andra som bevarats och tros på, men de två som jag har nämnt är huvudsakliga och räcker för att visa vad de allra flesta tänkande eller snarare troende människor bestämt sig för att termen “domen” som används i Bibeln ska betyda eller förstås som.

Ja, domen över människosjälen är en viktig följeslagare till en människas liv, både i köttet och i andevärlden, och vad gäller frågor och bestraffningar, så kräver nästan ingenting fler tankar och begrundanden av människan, för det är en säkerhet att hon inte kan undvika dessa trosföreställningar, sanna eller felaktiga. Domen följer med visshet det människan kallar döden så som natten följer på dagen, och ingen filosofi eller teologisk dogma eller vetenskapligt fastställande kan ändra på det faktumet, eller på något vis ändra egenskaperna eller den exakta verkan av den här domen.

Men domen är inte något som endast hör samman med perioden eller tillståndet efter döden, för den är närvarande och verkar hos människan från den stund då de inkarnerar i människan tills de desinkarnerar, och därefter kontinuerligt tills orsakerna till effekterna har kompenserats för och ingenting återstår att döma, vars lyckliga slut också är ett faktum – för alla människor är beroende av sin utveckling mot de harmoniska tillstånden i förhållande till lagarna som genomdriver liksom uttalar domarna. Medan hon är på Jorden så verkar dessa lagar, och människan döms kontinuerligt för de orsaker som hon är upphov till, och domen efter döden är enbart en fortsättning på domen som människan tagit emot på Jorden.

Självklart – och många vet kanske inte detta – så kan domarna eller deras verkan bli mer intensiva när människan har gjort sig av med köttets inflytanden och de blir andemänniskor och endast har andekvaliteterna. Och på grund av detta faktum måste människan förstå och försöka inse att uttrycket: “efter döden, domen”, har en större betydelse och är av en mer avgörande vikt än talesättet att: “domen finns med människan under hela deras dödliga liv.”

Efter döden så blir orsakerna till det som inte är i harmoni med lagen att bli tydligare, och synas i sin sanna betydelse och kraft, och följaktligen, när så är fallet så blir effekterna mer intensiva och förstådda, och människan lider mer och inser mörkret, och ibland det stora mörkret, som dessa effekter framställer. Det som inte är i harmoni visas i sin oklädda och odolda verklighet, och lagens verkan ger människan exakt de påföljder som deras brott kräver.

Människan är sin egen bokförare, och i hennes minne finns alla tankar och gärningar från hennes jordliv dokumenterade som inte är i enlighet med harmonin i Guds vilja, vilken uttrycks eller manifesteras av Hans lagar. Domen är inte något som sker under en dag eller vid ett tillfälle, utan den upphör aldrig så länge det finns något som den kan verka utifrån, och den minskar i proportion med att orsakerna till disharmonin försvinner.

Gud är inte på plats i sin vrede och utkräver skadestånd, så som människan som tror att hon har blivit utsatt för skadegörelse och kräver att den som utfört skadegörelsen ska stå för reparationen. Nej, Fadern är endast närvarande i kärlek, och när själen hos den som genomgår påföljderna, som hennes egna gärningar och tankar har påfört henne, kommer i mer harmoni med Faderns vilja, så blir Han, som ni dödliga säger, nöjd. Aldrig en arg Gud, som njuter i tillfredsställelse över att något av Hans felande barn tjänar av ett straff, utan alltid en kärleksfull Far som gläds åt att Hans barn försonas från ett lidande som ett brott mot lagarna om harmoni utkräver med säkerhet.

Så, som jag säger, är inte domens dag en särskild tid då allla människor måste stå framför Gud, och få sina tankar och handlingar vägda i en vågskål, och sedan utifrån om de varit goda eller onda, få sin dom av en arg eller till och med rättvis Gud. Domens dag är varje dag, både i jordelivet och i andelivet, där kompensationslagen verkar. I andevärlden känner man inte tiden och varje andetag är en del av evigheten, och med varje andetag så länge lagen så kräver, så kommer domen, kontinuerligt och otillfredsställd, tills människan, som en andemänniska, når det harmoniska tillståndet där det för henne inte längre krävs någon dom.

Men utifrån vad jag har skrivit ska inte människan förmoda, eller lura sig själv till att ha den föreställning som får dem att tänäka att eftersom det inte finns någon särskild domedag då Gud kommer uttala sin dom, så behöver detta inte fruktas eller undvikas i någon högre grad. Nej, det sättet att tänka kommer att mildra (minska eller försöka minska allvaret) endast en stund, för domen är säkerställd, och finns och kommer inte vara något som kan fruktas mindre, för den orubbliga lagen utkräver en exakt återställning, snarare än en arg Gud.

Ingen människa som har levt och dött har kommit undan, och ingen människa som kommer att dö efter detta kan undfy domen, såvida hon inte, på ett sätt som givits oss av Fadern i Hans kärlek, kommer i harmoni med de lagar som kräver harmoni. “Som en människa sår, får hon också skörda” är lika sant som det faktum att solen skiner på både rättfärdiga och orättfärdiga. Minnet är människans lager av gott och ont, och minnet dör inte med den fysiska döden, utan blir tvärtom mer levande – helt levande – och inget lämnas kvar eller glöms bort när andemänniskan gör sig av med bördorna och dövandet och bedrägligheten hos inflytandena från den enda kropp människan har som skapats för att dö.

Domen är verklig, och människan måste stå ansikte mot ansikte med den, och viljan i tro eller misstro eller likgiltighet eller tillämpningen på människors liv av uttrycket “varje dag har nog av sin egen plåga” kommer inte att möjliggöra för människan att undvika domen eller utkrävandet av dess påföljder.

Det finns dock ett sätt som människan kan omvandla dödens dom till en livets dom – från disharmoni till harmoni – lidande till lycka – och domen själv till något önskvärt. Vi har skrivit på andra ställen om det här sättet som är tillgängligt för alla människor, och jag ska inte beskriva det här. Jag har skrivit tillräckligt för ikväll. Du är trött och behöver inte trötta ut dig mer. Så med min kärlek säger jag godnatt.

Din bror och vän,

Jesus.


En missionerande predikants föreställningar.

17 september 1916

Jag är här, Jesus.

Jag var med dig ikväll på mötet och hörde vad predikanten sade, och han berättade en del sanningar, och sade också några saker som inte var sanna. Han sade: “endast de som har konverterat är Guds söner.”

Alla människor är Guds barn, och Hans kärlek och omvårdnad omfattar alla, och de är Honom väldigt kära, för annars skulle Han inte ha skänkt dem Sin kärlek och gett dem privilegiet att bli invånare i Hans Himmelska kungarike.

Det blotta faktum att de är syndare gör dem inte mindre Hans barn, vilka Han är så ivrig att få frälsa och fylla med den Gudomliga kärleken, och när predikanten säger: “de som är syndare är inte Guds söner”, så säger han inte sanningen, för de är allihop Hans söner – och några av dem kommer att njuta av det rena livet och välsignelsen som reningen av deras naturliga kärlek kommer att föra till dem, och andra kommer att få uppleva och bebo det Himmelska kungariket vilket den Nya födelsen kommer att föra till dem.

Men alla är Hans söner, även om några har vandrat iväg och blivit främmande för Hans kärlek, precis som den förlorade sonen som lämnade sin fars hus för ett fjärran land. Doktrinen om att de syndiga inte är Guds söner är en fördömd och skadlig doktrin, och kommer att orsaka att många ger upp hoppet om att någonsin bli något annat än fördärvets söner – eller som de ortodoxa säger – djävulens söner.

Faderns nåd finns för alla, och om några av Hans barn inte väljer att söka och ta emot Guds kärlek, som, när de besitter den, kommer att göra dem till änglar, ändå är de Hans söner, och de kommer med tidens gång, eller före tidens stora fullbordan, bli rena och lyckliga varelser, som de första föräldrarna var före fallet.

Och medan predikanten har en stor mängd av Guds kärlek i sin själ, och uppriktigt och på rätt sätt söker efter mer, så är ändå hans föreställningar och läror vad gäller ödet och det framtida tillståndet hos dem som kan ta emot denna kärlek och bli eniga med Fadern helt fel, och kommer att tendera att backa hans egen utveckling av själen och i hans framåtskridande mot Guds kungarike.

Han besitter, givetvis, dessa föreställningar på grund av sina studier och upbyggandet av några av Bibelns förklaringar, och därför lär han inte ut det han inte tror på, eller vad som enligt hans eget samvete är felaktigt. Oavsett detta är det felaktigt och han kommer att behöva lida igenom konsekvenserna av sådana felaktiga föreställningar och läror.

Okunnighet, även om den inte kommer frige honom från dess konsekvenser, och inte heller kommer den åberopa de påföljder från lagen som gäller den som bedrar eller lär ut felaktiga doktriner med vilja, men den kommer heller inte ursäkta honom eller befria honom från påföljderna av den lag som kräver att sanningen, och endast sanningen tros på och lärs ut. Han måste frigöra sig från de felaktiga föreställningarna, även om han kan ha en del av det gudomliga i sin själ; för närhelst det finns osanning som en människa tror på i sitt hjärta och själ, så stör det i samma omfattning inflödet av kärlek in i och utvecklingen av den själen mot perfekt enighet med Fadern.

Sanningen är i sig själv ett faktum. Den kan inte ha något samröre med osanning, oavsett om den osanningen är en följd av okunnighet, för alla osanning är följden av okunnighet, och den måste utplånas från människornas hjärtan innan det kan finnas en sådan harmoni mellan Gud och människan som sanningens egen natur kräver. Så om ingen människa skulle vara Guds son eller dotter, som inte har den perfekta harmoni som sanningen absolut räver, så skulle Gud inte ha några söner och döttrar bland människorna. Syndarens tillstånd och tillståndet hos människan som har upplevt den Nya födelsen skiljer sig endast i det faktum att den ene inte har börjat ha Sanningens essens i sin själ, medan den andre, i någon omfattning, har den essensen. Alla kan ha den essensen, och i ett rikligt överflöd. Några kanske aldrig kommer ha den gudomliga sanningens essens, men ändå kommer ingen människa lämnas utan sanningens essens vilken leder till den perfekta människan. Sanningen för ängelns existens, och sanningen för den perfekta människan är bådadera sanningar, även om den senare har en högre grad och natur än den förra.

Våra första föräldrar var Guds barn – Hans egna varelser – goda och perfekta, och efter sitt fall var de inte desto mindre Hans barn, för Hans kärlek var så stor för dem att i Sina planers fullkomliga perfektion så skänkte han dem återigen privilegiet att ta emot Hans gudomliga kärlek, och skickade mig för att förmedla detta faktum och visas människan hur de kunde få den stora kärleken. Döden som hade existerats under alla sekler ersattes av livets potential, och jag blev vägen, sanningen och livet, och odödligheten blev en möjlighet för människorna. Så att alla människor är Guds söner och döttrar i förhållande till varandra; beroende i ena fallet på ifall människan kommer vända sig ifrån sina synder och vara tillfreds med perfektionen i sin naturliga kärlek, och det hem som hör till den perfekta människan, eller kommer söka efter inflödet i hennes själ av den gudomliga kärleken som kommer göra det möjligt för henne att komma in i det Gudomliga himlarna och få odödlighetens visshet.

När Gud återigen skänkte den gudomliga kärleken till människan, så fanns det ingen existerande människa, och inte heller andemänniska, som kunde kallas Hans son eller dotter, om det var nödvändigt att han eller hon hade konverterat så som predikanten sade, för ingen hade tagit emot av den här kärleken som är det enda saken eller kraften i hela Guds universum som kan konvertera en människa som dött i överträdelser och synd; ändå älskade Gud alla Sina barn och förde över den här stora gåvan till dem, för de var Hans barn. Om Gud endast hade älskat de rättfärdiga så skulle det inte ha funnits något som kunde ha varit föremål för Hans generositet. Han skulle inte ha haft några söner eller dötter eller barn av Sin kärlek. Och nu när Han återigen har skänkt den här gåvan, och några av människornas söner och döttrar har tagit emot och besitter den, och är mer i harmoni med Honom, så är det inte sant att de som var Hans söner och döttrar och barn före den här gåvan är Hans barn mindre, för att de kanske inte har sökt efter och gjort den här gåvan till sin.

Nej, Faderns kärlek är så stor och bred och djup, att den går ut till alla Jordens barn, och väntar på att skänkas till dem, och det förlorade fåret är lika mycket Hans barn som de nittionio som är trygga i fållan, och även om den förlorade kanske aldrig hittar eller kommer in i fållan, där de som besitter Hans gudomliga kärlek befinner sig, så förblir fortfarande det fåret och är föremål för Hans kärlek.

Så låt predikanter och andra som har tagit på sig ansvaret att lära människorna Faderns sanningar upphöra med att förmedla doktrinen att bara de som har tagit emot den nya födelsen är Guds söner och döttrar. De är förstås inte Hans hörsamma söner och döttrar förrän de har tagit emot antingen Guds kärlek och Faderns essens, eller de första föräldrarnas renhet före deras fall, men de är ändå Hans, även om de är solkade av sina egna skapelser av synd och fel.

Gud är kärlek – och kärleken känner inga gränser i sina höjder eller djup. Den finns i de högsta av himlar, och når de djupast liggande helvetena, och kommer på sitt eget sätt och vid sin egen tidpunkt att utverka sin fullbordan. Alla människor kommer att bli i harmoni med Faderns vilja, vilken är perfekt, och även om några, och kan jag säga majoriteten av människorna, kommer inte ta emot inbjudan att bli änglar i Hans Himmelska kungarike, vilket inte är något tvång, men ändå kommer de fullgöra Hans vilja genom att i den nära eller fjärran framtiden bli fria från synden och felen som de själva skapat, och rena och perfekta som de var, som Fadern först skapade och förklarade var goda.

Människans största fiende är den, som efter att ha tagit emot försäkran om att besittandet av den Gudomliga kärleken, och därigenom möjligheten att bli en gudomlig son eller dotter till Fadern, och som tror på felen i Bibeln och feltolkningarna av dess sanningar, och sedan förklarar att alla andra av mänskligheten hatas av Gud, och är föremål för Hans vrede, och är garanterade evig fördömelse och oändlig smärta. Det är beklagligt att sådana föreställningar och uttalanden finns och fortsätter att framställas, i synnerhet från de som åtar sig att leda massorna på vägen till Guds sanningar och planer för människans lycka, och frälsning från ondskan och synderna som ger dem så mycket lidande.

Men allt detta visar kraften och blindheten i tro som grundas på fel och osanna läror. Och även om det kan verka underligt, så kan de okunnigas ledare ha en del av Guds kärlek i sina själar, och ändå är deras mentala och intellektuella föreställningar så fasta och orubbliga att besittandet av denna kärlek inte får dem att förstå att Faderns kärlek är för alla, och att vrede inte är en del av Hans varelse, utan kvaliteten hos en syndig människa som dessa troende av del tillskriver Honom.

Om Gud kan sägas hata någonting, så hatar Han synd, men Han älskar syndaren, som är Hans viljas skapelse, och som olyckligtvis har skapat det som avleder henne och för henne på avvägar, inte bara från Fadern, utan från sin egen perfekta och rena skapelse.

Ja, jag har skrivit tillräckligt för ikväll, och hoppas att det jag har sagt kan visa sig vara välgörande, inte bara för syndaren, utan för människan, predikanten eller lekmannen som, besittande en del av den Gudomliga kärleken, hävdar att endast han själv eller andra som är som honom, är Guds söner.

Som Paulus sade: “de ser genom ett mörkt glas”, men sedan kommer de se, öga mot öga, och när de gör det, så kommer de se sådana bevis och manifestationer av Faderns kärlek att de kommer veta att de och deras syndiga syskon alla är Faderns barn, även om en kanske är arvinge till det Himmelska kungariket och Faderns gudomliga essens, medan en annan kanske endast är arvinge till Faderns rena kärlek, som välsignar dem och gör dem lyckliga i den rena, naturliga kärleken och det perfekta människoskap som den så kallade Adam besatt före sitt fall.

Jag behöver sluta nu, men medan jag gör det säger jag att du inte får låta det någon av dessa ortodoxa troende säger störa dig i din tro på vår kommunikation, för de vet endast det Bibeln säger dem, och du vet de sanningar vi berättar om. Jag kommer snart och skriver ett meddelande om sanning som jag har väntat en tid på att få skriva. Tro att jag älskar dig och att jag är med dig, ber för dig och hjälper dig med mitt inflytande.

Godnatt, och må Fadern välsigna dig.

Din bror och vän,

Jesus.

Fotnot: Om du vill tacka ekonomiskt för arbetet med översättningen så är du välkommen att donera via Swish: 0767 932 892, eller Swedbankkonto: 82990-603 832 0963. Alla gåvor tas emot med stor uppskattning och varm glädje!    

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s